"Lär som om du skulle leva för evigt. Lev som om du skulle dö i morgon."
­ Mahatma Gandhi

Mohandas Karamchand Gandhi föddes 1869 i den lilla staden Porbandar i västra Indien. På den tiden tillhörde Indien det brittiska imperiet. Hans far var statsminister hos fursten, ett mycket fint jobb. Familjen tillhörde köpmannakasten (vaisha) så de hade aldrig några ekonomiska svårigheter. Gandhis mamma, Putlibai, var djupt troende hindu och uppfostrade och lärde sin son om icke-våld. Mohandas var mycket blyg och tillbakadragen som liten. Som 13-åring gifter familjen bort den unga Mohandas med en jämnårig flicka, Kastrubai. Ingen av de båda barnen tyckte om sina familjers beslut. När Gandhi var 19-år skickades han till London för att studera juridik. När han kommer till London börjar han att försöka anpassa sig till det västerländska livet, men dock förgäves.

I London möts han av förakt och diskriminering och han har väldigt svårt att anpassa sig. I London studerade han även annat t ex olika politiska idéer som spreds i Europa på den tiden. Han studerade även hinduiska texter, särskilt Bhagavadgita. En av Gandhis första idéer var ”Mat äter man inte för nöjes skull, utan för att leva”. Gandhi börjar nu prova olika dieter för att undersöka hur lite en människa kan äta utan att kroppen tar skada. Detta gör han för att sympatisera med världens fattiga och för att få bättre självkontroll. När Gandhi blev färdigutbildad advokat återvände han till Indien och startade en advokatfirma. Hans blyghet sitter i sen barndomen och han vågade ibland inte föra sina klienters talan i domstolen.

1893, när Mohandas är 24 år flyttar han till Sydafrika, också det en del av det brittiska samväldet. I Sydafrika fanns 150 000 Indier som tillsammans med urbefolkningen inte blev behandlade som den vita befolkningen. Förtrycket och diskrimineringen mot de svarta var otroligt starkt. Svarta fick inte rösta, äga land och inte heller röra sig fritt. Gandhi såg sina landsmän förtryckas och lida. Den unga Mohandas ställdes inför ett dilemma, skulle han åka hem? Eller skulle han följa Bhagavadgitas råd: göra sin plikt.

Tillslut bestämmer han sig för att göra sin plikt, motstånd mot rasistregimen. Gandhi gjorde inget väpnat motstånd utan skriver debattartiklar, kontaktar myndigheter, sammankallar protestmöten och han kräver att få lika rättigheter som de vita. Den unga indiska advokaten blev hatad av de makthavande men han fick många människor med sig. Satyagraha kallade Mohandas sin motståndsrörelse. Det betyder ”det aktiva kärleksmotståndet” eller ”stryka genom att hålla fast vid sanningen”. Mohandas kunde inte acceptera våld i någon form inte ens i självförsvar. Att dö, men inte att döda. Det kallade han ahimsa - Att aldrig döda något levande. Mohandas köpte en gård och startade ett kollektiv för sina anhängare där alla skötte gården, odlade och undervisades.

I undervisningen lärde de sig om Gandhis livsprinciper;
Ahimsa –Att aldrig skada något levande.
Aparigraha –Att inte äga några materiella ting.
Bramacharya –Att leva utan sex.
Satygraha –Att söka sanningen, Brahman, genom att inte använda våld.

På gården var alla tvungna att leva som Gandhi, vegetarisk mat, fattigdom, hårt arbete, jämställdhet och celibat är exempel på vad som gällde på gården. När Mohandas levt i Sydafrika över 20 år, 1915, flyttade den 45 åriga Gandhi hem till Indien. När han går i land är det en som går i mycket enkla kläder, en lång skjorta och på huvudet hade han en turban. Även här i Indien gör han en gård för sina anhängare, ett ashram. Mahatma, den stora anden, blev nu hans nya tilltalsnamn.

Många av Gandhis motståndsrörelsemedlemmar, och även han själv, blev satta i fängelse. Mahatma hade ingenting emot detta, utan tyckte att detta är bra för att det väcker starka reaktioner i övriga världen. Den 6 april utlyste Mahatma Gandhi och hans Satyagraha en strejk i hela Indien. Målet med strejken var att göra Indien fritt från engelsmännen. Men på vissa platser blev det blodbad och upplopp denna dag. Då beordrade Gandhi att strejken skulle sluta. Han vägrar vara med på dessa omständigheter. Gandhi och hans anhängare fortsatte med icke-vålds demonstrationer och bojkotten av engelska varor. När andra världskriget var slut, 1945, var Gandhi på god väg att bli av med Britterna och 1947 förklarade Britterna Indien självständigt. Men Gandhi var lite besviken han hade hoppats på en fred mellan muslimer och hinduer i det nya fria Indien. Men istället fick muslimerna en egen stat, Pakistan. Detta resulterade i att en halvmiljon människor dog och att världen fick en konflikt som vi ännu inte har kunnat lösa. Tillslut blev Mahatma Gandhi mördad, 1948, av en hinduisk extremist som var emot Gandhis kamp för ett enat Indien.

>> Fler vänsterhänta kändisar